Swedish updated

2 files changed, 27 insertions, 27 deletions

diff --git a/po/sv/hardware.po b/po/sv/hardware.po
index b35125cce..2a896f898 100644
--- a/po/sv/hardware.po
+++ b/po/sv/hardware.po
@@ -7,7 +7,7 @@ msgstr ""
 "Project-Id-Version: hardware\n"
 "Report-Msgid-Bugs-To: debian-boot@lists.debian.org\n"
 "POT-Creation-Date: 2006-10-19 11:20+0000\n"
-"PO-Revision-Date: 2006-10-19 19:07+0100\n"
+"PO-Revision-Date: 2006-10-25 17:31+0100\n"
 "Last-Translator: Daniel Nylander <po@danielnylander.se>\n"
 "Language-Team: Swedish <tp-sv@listor.tp-sv.se>\n"
 "MIME-Version: 1.0\n"
@@ -36,7 +36,7 @@ msgstr "Maskinvara som stöds"
 #: hardware.xml:21
 #, no-c-format
 msgid "Debian does not impose hardware requirements beyond the requirements of the Linux kernel and the GNU tool-sets. Therefore, any architecture or platform to which the Linux kernel, libc, <command>gcc</command>, etc. have been ported, and for which a Debian port exists, can run Debian. Please refer to the Ports pages at <ulink url=\"&url-ports;\"></ulink> for more details on &arch-title; architecture systems which have been tested with Debian."
-msgstr "Debian sätter inga maskinvarukrav utöver kraven ställda för Linux-kärnan och GNU:s verktyg. Därför har alla arkitekturer eller plattformar till vilken Linuxkärna, libc, <command>gcc</command> och så vidare som har blivit porterade och för vilken en portering till Debian finns, kan köra Debian. Referera till ports-sidorna på <ulink url=\"&url-ports;\"></ulink> för mera detaljer om &arch-title;-arkitektursystem som har blivit testade med Debian."
+msgstr "Debian sätter inga maskinvarukrav utöver kraven ställda för Linuxkärnan och GNU:s verktyg. Därför kan alla arkitekturer eller plattformar till vilka Linuxkärnan, libc, <command>gcc</command> och så vidare, blivit porterade, och för vilken en portering till Debian finns, köra Debian. Referera till ports-sidorna på <ulink url=\"&url-ports;\"></ulink> för mera detaljer om &arch-title;-arkitektursystem som har blivit testade med Debian."
 
 #. Tag: para
 #: hardware.xml:32
@@ -1837,13 +1837,13 @@ msgstr "Det finns två större varianter av <emphasis>&architecture;</emphasis>
 #: hardware.xml:831
 #, no-c-format
 msgid "Nearly all x86-based (IA-32) processors still in use in personal computers are supported, including all varieties of Intel's \"Pentium\" series. This also includes 32-bits AMD and VIA (former Cyrix) processors, and new processors like the Athlon XP and Intel P4 Xeon."
-msgstr "Nästa alla x86-baserade (IA-32) processorer som fortfarande används i persondatorer stöds, inklusiva alla varianter av Intels \"Pentium\"-serie. Detta inkluderar även 32-bitars AMD och VIA-processorer (tidigare Cyrix), och nyare processorer som Athlon XP och Intel P4 Xeon."
+msgstr "I stort sett alla x86-baserade (IA-32) processorer som fortfarande används i vanliga datorer stöds, inklusiva alla varianter av Intels \"Pentium\"-serie. Gruppen omfattar också 32-bitars AMD och VIA-processorer (tidigare Cyrix), och nyare processorer som Athlon XP och Intel P4 Xeon."
 
 #. Tag: para
 #: hardware.xml:839
 #, no-c-format
 msgid "If your system has a 64-bits AMD64, Intel EM64t or Intel Core 2 Duo processor, you will probably want to use the installer for the amd64 architecture instead of the installer for the (32-bits) i386 architecture."
-msgstr "Om ditt system har en 64-bitars AMD64, Intel EM64t eller Intel Core 2 Duo-processor, vill du antagligen använda installeraren för amd64-arkitekturen istället för installeraren för (32-bitars) i386-arkitekturen."
+msgstr "Om din dator har en processor av typen 64-bitars AMD64, Intel EM64t eller Intel Core 2 Duo, så bör du antagligen använda installeraren för arkitekturen amd64 istället för installeraren för (32-bitars) arkitekturen i386."
 
 #. Tag: para
 #: hardware.xml:846
@@ -2078,7 +2078,7 @@ msgstr "Både Cobalt och Broadcom BCM91250A/BCM91480B använder 115200 bps."
 #: hardware.xml:1177
 #, no-c-format
 msgid "There are four major supported <emphasis>&architecture;</emphasis> subarchitectures: PMac (Power-Macintosh or PowerMac), PReP, APUS (Amiga Power-UP System), and CHRP machines. Each subarchitecture has its own boot methods. In addition, there are four different kernel flavours, supporting different CPU variants."
-msgstr "Det finns fyra större <emphasis>&architecture;</emphasis>-underarkitekturer som stöds: PMac (Power-Macintosh), PReP, APUS (Amiga Power-UP System) och CHRP-maskiner. Varje underarkitektur har sina egna uppstartsmetoder. I tillägg finns det fyra olika varianter av kärnan med stöd för olika processorvarianter."
+msgstr "Det finns fyra större <emphasis>&architecture;</emphasis>-underarkitekturer som stöds: PMac (Power-Macintosh), PReP, APUS (Amiga Power-UP System) och CHRP-maskiner. Varje underarkitektur har sina egna uppstartsmetoder. Dessutom finns det fyra olika varianter av kärnan med stöd för olika processorvarianter."
 
 #. Tag: para
 #: hardware.xml:1185
@@ -2709,7 +2709,7 @@ msgstr "Du bör använda ett VGA-kompatibelt skärmgränssnitt för konsolltermi
 #: hardware.xml:1711
 #, no-c-format
 msgid "Debian's support for graphical interfaces is determined by the underlying support found in X.Org's X11 system. Most AGP, PCI and PCIe video cards work under X.Org. Details on supported graphics buses, cards, monitors, and pointing devices can be found at <ulink url=\"&url-xorg;\"></ulink>. Debian &release; ships with X.Org version &x11ver;."
-msgstr "Debians stöd för grafiska gränssnitt bestäms av det underliggande stöd som hittas i X.Org:s X11-system. De flesta AGP-, PCI- och PCIe-grafikkort fungerar under X.Org. Detaljer för grafikbussar, kort, skärmar och pekenheter som stöds kan hittas på <ulink url=\"&url-xorg;\"></ulink>. Debian &release; skickar med X.Org version &x11ver;."
+msgstr "Debians stöd för grafiska gränssnitt bestäms av det underliggande stöd som hittas i X.Org:s X11-system. De flesta AGP-, PCI- och PCIe-grafikkort fungerar under X.Org. Detaljer om grafikbussar, kort, skärmar och pekenheter som stöds kan hittas på <ulink url=\"&url-xorg;\"></ulink>. Debian &release; skickar med X.Org version &x11ver;."
 
 #. Tag: para
 #: hardware.xml:1720
@@ -2733,7 +2733,7 @@ msgstr "Bärbara datorer"
 #: hardware.xml:1741
 #, no-c-format
 msgid "Laptops are also supported. Laptops are often specialized or contain proprietary hardware. To see if your particular laptop works well with GNU/Linux, see the <ulink url=\"&url-x86-laptop;\">Linux Laptop pages</ulink>"
-msgstr "Bärbara datorer stöds också. Bärbara är ofta specialiserade eller innehåller properitär maskinvara. För att se om din speciella bärbara dator fungerar bra med GNU/Linux, se <ulink url=\"&url-x86-laptop;\">Linux för bärbara</ulink>"
+msgstr "Bärbara datorer stöds också. Dessa datorer är ofta specialiserade eller innehåller properitär maskinvara. För att se om din speciella bärbara dator fungerar bra med GNU/Linux, se <ulink url=\"&url-x86-laptop;\">Linux för bärbara</ulink>"
 
 #. Tag: title
 #: hardware.xml:1752
@@ -2844,7 +2844,7 @@ msgstr "Cd-rom-baserad installation stöds för vissa arkitekturer. På maskiner
 #: hardware.xml:1897
 #, no-c-format
 msgid "Both SCSI and IDE/ATAPI CD-ROMs are supported. In addition, all non-standard CD interfaces supported by Linux are supported by the boot disks (such as Mitsumi and Matsushita drives). However, these models might require special boot parameters or other massaging to get them to work, and booting off these non-standard interfaces is unlikely. The <ulink url=\"&url-cd-howto;\">Linux CD-ROM HOWTO</ulink> contains in-depth information on using CD-ROMs with Linux."
-msgstr "Både cd-rom med SCSI- och IDE/ATAPI-gränssnitt stöds. I tillägg stöds icke-standardiserade cd-gränssnitt som stöds av Linux stöds av startdisketterna (såsom Mitsumi och Matsushita-enheter). Dock kräver dessa modeller speciella startparametrar eller annan massage för att få dem att fungerar, och att starta upp från dessa icke-standardiserade gränssnitt är nog inte möjligt. <ulink url=\"&url-cd-howto;\">Linux CD-ROM HOWTO</ulink> innehåller djupare information om hur man använder cd-enheter med Linux."
+msgstr "Både cd-rom med SCSI- och IDE/ATAPI-gränssnitt stöds. I tillägg stöds icke-standardiserade cd-gränssnitt som stöds av Linux stöds av startdisketterna (såsom Mitsumi och Matsushita-enheter). Dock kräver dessa modeller speciella startparametrar eller annan massage för att få dem att fungera, och att starta upp från dessa icke-standardiserade gränssnitt är nog inte möjligt. <ulink url=\"&url-cd-howto;\">Linux CD-ROM HOWTO</ulink> innehåller djupare information om hur man använder cd-enheter med Linux."
 
 #. Tag: para
 #: hardware.xml:1907
@@ -2952,7 +2952,7 @@ msgstr "Disklös installation med nätverksuppstart från ett lokalt nätverk oc
 #: hardware.xml:2026
 #, no-c-format
 msgid "After the operating system kernel is installed, you can install the rest of your system via any sort of network connection (including PPP after installation of the base system), via FTP or HTTP."
-msgstr "Efter att operativsystemskärnan är installerad kan du installera resten av ditt system via någon form av nätverksanslutning (inklusive PPP efter installation av grundsystemet), via FTP eller HTTP."
+msgstr "Efter att operativsystemskärnan är installerad kan du installera resten av ditt system via någon form av nätverksanslutning (inklusive PPP efter installation av grundsystemet) via FTP eller HTTP."
 
 #. Tag: title
 #: hardware.xml:2035
@@ -3048,7 +3048,7 @@ msgstr "Linux har stöd för ett stort antal maskinvaruenheter såsom möss, skr
 #: hardware.xml:2171
 #, no-c-format
 msgid "USB hardware generally works fine, only some USB keyboards may require additional configuration (see <xref linkend=\"usb-keyboard-config\"/>)."
-msgstr "USB-maskinvara fungerar allmänt bra, endast vissa USB-tangentbord kan kräva ytterligare konfiguration (se <xref linkend=\"usb-keyboard-config\"/>)."
+msgstr "USB-maskinvara fungerar i allmänhet bra, endast vissa USB-tangentbord kan kräva ytterligare konfiguration (se <xref linkend=\"usb-keyboard-config\"/>)."
 
 #. Tag: para
 #: hardware.xml:2177
diff --git a/po/sv/welcome.po b/po/sv/welcome.po
index 48fd12c9d..580abd81f 100644
--- a/po/sv/welcome.po
+++ b/po/sv/welcome.po
@@ -7,7 +7,7 @@ msgstr ""
 "Project-Id-Version: installation-guide 20051025 welcome\n"
 "Report-Msgid-Bugs-To: debian-boot@lists.debian.org\n"
 "POT-Creation-Date: 2006-07-25 21:39+0000\n"
-"PO-Revision-Date: 2006-10-24 16:08+0100\n"
+"PO-Revision-Date: 2006-10-25 17:38+0100\n"
 "Last-Translator: Daniel Nylander <po@danielnylander.se>\n"
 "Language-Team: Swedish <tp-sv@listor.tp-sv.se>\n"
 "MIME-Version: 1.0\n"
@@ -36,7 +36,7 @@ msgstr "Vad är Debian?"
 #: welcome.xml:20
 #, no-c-format
 msgid "Debian is an all-volunteer organization dedicated to developing free software and promoting the ideals of the Free Software Foundation. The Debian Project began in 1993, when Ian Murdock issued an open invitation to software developers to contribute to a complete and coherent software distribution based on the relatively new Linux kernel. That relatively small band of dedicated enthusiasts, originally funded by the <ulink url=\"&url-fsf-intro;\">Free Software Foundation</ulink> and influenced by the <ulink url=\"&url-gnu-intro;\">GNU</ulink> philosophy, has grown over the years into an organization of around &num-of-debian-developers; <firstterm>Debian Developers</firstterm>."
-msgstr "Debian är en frivilligorganisation som är engagerade med att utveckla fri programvara och främja idealen för Free Software Foundation. Debian-projektet startade 1993 när Ian Murdock skickade ut en öppen inbjudan till programvaruutvecklare att bidraga till en komplett och sammanhållen programvaruutgåva baserad på den relativt nya Linux-kärnan. Den relativt lilla skaran av dedicerade entusiaster, finansierade av <ulink url=\"&url-fsf-intro;\">Free Software Foundation</ulink> och påverkade av filosofin av <ulink url=\"&url-gnu-intro;\">GNU</ulink> har växt över åren som gått till en organisation på ungefär &num-of-debian-developers; <firstterm>Debian-utvecklare</firstterm>."
+msgstr "Debian är en frivilligorganisation som är engagerade med att utveckla fri programvara och främja idealen för Free Software Foundation. Debian-projektet startade 1993 när Ian Murdock skickade ut en öppen inbjudan till programvaruutvecklare att bidraga till en komplett och sammanhållen programvaruutgåva baserad på den då relativt nya Linux-kärnan. Den relativt lilla skaran av dedicerade entusiaster, finansierade av <ulink url=\"&url-fsf-intro;\">Free Software Foundation</ulink> och påverkade av filosofin av <ulink url=\"&url-gnu-intro;\">GNU</ulink> har växt över åren som gått till en organisation på ungefär &num-of-debian-developers; <firstterm>Debian-utvecklare</firstterm>."
 
 #. Tag: para
 #: welcome.xml:35
@@ -72,13 +72,13 @@ msgstr "<ulink url=\"&url-debian-policy;\">Debians Policymanual</ulink> är en o
 #: welcome.xml:82
 #, no-c-format
 msgid "Debian developers are also involved in a number of other projects; some specific to Debian, others involving some or all of the Linux community. Some examples include:"
-msgstr "Debian-utvecklarna är också involverade i ett antal andra projekt, vissa specifika till Debian, andra involverar några eller alla Linux-gemenskaper. Några exempel är:"
+msgstr "Debian-utvecklarna är också involverade i ett antal andra projekt, vissa specifika till Debian, andra involverar några eller alla Linux-relaterade projekt. Några exempel är:"
 
 #. Tag: para
 #: welcome.xml:89
 #, no-c-format
 msgid "The <ulink url=\"&url-lsb-org;\">Linux Standard Base</ulink> (LSB) is a project aimed at standardizing the basic GNU/Linux system, which will enable third-party software and hardware developers to easily design programs and device drivers for Linux-in-general, rather than for a specific GNU/Linux distribution."
-msgstr "<ulink url=\"&url-lsb-org;\">Linux Standard Base</ulink> (LSB) är ett projekt riktat mot standardisering av vanliga GNU/Linux-system som innebär att programvaru- och maskinvaruutvecklare hos en tredje part lätt kan designa program och enhetsdrivrutiner för Linux i allmänhet, hellre än för specifika GNU/Linux-utgåvor."
+msgstr "<ulink url=\"&url-lsb-org;\">Linux Standard Base</ulink> (LSB) är ett projekt riktat mot standardisering av vanliga GNU/Linux-system som innebär att programvaru- och maskinvaruutvecklare hos en tredje part lätt kan designa program och enhetsdrivrutiner för Linux i allmänhet, istället för specifika GNU/Linux-utgåvor."
 
 #. Tag: para
 #: welcome.xml:99
@@ -90,7 +90,7 @@ msgstr "<ulink url=\"&url-fhs-home;\">Filesystem Hierarchy Standard</ulink> (FHS
 #: welcome.xml:109
 #, no-c-format
 msgid "<ulink url=\"&url-debian-jr;\">Debian Jr.</ulink> is an internal project, aimed at making sure Debian has something to offer to our youngest users."
-msgstr "<ulink url=\"&url-debian-jr;\">Debian Jr.</ulink> är ett internt projekt som vars mål är att göra Debian attraktivt även för unga användare."
+msgstr "<ulink url=\"&url-debian-jr;\">Debian Jr.</ulink> är ett internt projekt vars mål är att göra Debian attraktivt även för unga användare."
 
 #. Tag: para
 #: welcome.xml:118
@@ -126,7 +126,7 @@ msgstr "Linux är modellerad efter ett Unix-operativsystem. Från början var Li
 #: welcome.xml:162
 #, no-c-format
 msgid "Development of what later became GNU/Linux began in 1984, when the <ulink url=\"http://www.gnu.org/\">Free Software Foundation</ulink> began development of a free Unix-like operating system called GNU."
-msgstr "Utvecklingen av vad senare blev GNU/Linux började 1984 när <ulink url=\"http://www.gnu.org/\">Free Software Foundation</ulink> började utvecklingen av ett fritt Unix-liknande operatingsystem kallat GNU."
+msgstr "Utvecklingen av vad senare blev GNU/Linux började 1984 när <ulink url=\"http://www.gnu.org/\">Free Software Foundation</ulink> började utvecklingen av ett fritt Unix-liknande operativsystem kallat GNU."
 
 # Osäker på "arcane"
 #. Tag: para
@@ -145,13 +145,13 @@ msgstr "Då många grupper och individer har bidragit till Linux är den störst
 #: welcome.xml:184
 #, no-c-format
 msgid "The <ulink url=\"&url-kernel-org;\">Linux kernel</ulink> first appeared in 1991, when a Finnish computing science student named Linus Torvalds announced an early version of a replacement kernel for Minix to the Usenet newsgroup <userinput>comp.os.minix</userinput>. See Linux International's <ulink url=\"&url-linux-history;\">Linux History Page</ulink>."
-msgstr "<ulink url=\"&url-kernel-org;\">Linux-kärnan</ulink> dök först upp 1991 när en finsk datorvetenskapsstudent som hette Linus Torvalds tillkännagav en tidig version av en ersättare för Minix till en diskussionsgrupp på Usenet kallad <userinput>comp.os.minix</userinput>. Se Linux Internationals sida om <ulink url=\"&url-linux-history;\">Linux historia</ulink>."
+msgstr "<ulink url=\"&url-kernel-org;\">Linux-kärnan</ulink> dök först upp 1991 när en finsk systemvetare som hette Linus Torvalds tillkännagav en tidig version av ett alternativ till Minix till en diskussionsgrupp på Usenet kallad <userinput>comp.os.minix</userinput>. Se Linux Internationals sida om <ulink url=\"&url-linux-history;\">Linux historia</ulink>."
 
 #. Tag: para
 #: welcome.xml:193
 #, no-c-format
 msgid "Linus Torvalds continues to coordinate the work of several hundred developers with the help of a few trusty deputies. An excellent weekly summary of discussions on the <userinput>linux-kernel</userinput> mailing list is <ulink url=\"&url-kernel-traffic;\">Kernel Traffic</ulink>. More information about the <userinput>linux-kernel</userinput> mailing list can be found on the <ulink url=\"&url-linux-kernel-list-faq;\">linux-kernel mailing list FAQ</ulink>."
-msgstr "Linux Torvalds fortsätter att koordinera arbetet för flera hundra utvecklare med hjälp av ett antal pålitliga ställföreträdare. Ett brilliant veckosammandrag av diskussionerna på sändlistan <userinput>linux-kernel</userinput> är <ulink url=\"&url-kernel-traffic;\">Kernel Traffic</ulink>. Mer information om sändlistan <userinput>linux-kernel</userinput> kan hittas på <ulink url=\"&url-linux-kernel-list-faq;\">linux-kernel mailing list FAQ</ulink>."
+msgstr "Linux Torvalds fortsätter än idag att koordinera arbetet för flera hundra utvecklare med hjälp av ett antal pålitliga ställföreträdare. Ett brilliant veckosammandrag av diskussionerna på sändlistan <userinput>linux-kernel</userinput> är <ulink url=\"&url-kernel-traffic;\">Kernel Traffic</ulink>. Mer information om sändlistan <userinput>linux-kernel</userinput> kan hittas på <ulink url=\"&url-linux-kernel-list-faq;\">linux-kernel mailing list FAQ</ulink>."
 
 #. Tag: para
 #: welcome.xml:204
@@ -163,7 +163,7 @@ msgstr "Linux-användare har ofantlig frihet att välja sin programvara. Till ex
 #: welcome.xml:213
 #, no-c-format
 msgid "Linux is also less likely to crash, better able to run more than one program at the same time, and more secure than many operating systems. With these advantages, Linux is the fastest growing operating system in the server market. More recently, Linux has begun to be popular among home and business users as well."
-msgstr "Linux är också mindre benägen att krascha, bättre på att köra fler än ett program samtidigt och säkrare än många andra operativsystem. Med dessa fördelar är Linux det snabbast växande operativsystemet på servermarknaden. På senare tid har också Linux börjat bli populär hos hem- och företagsanvändare."
+msgstr "Linux är också mindre benägen att krascha, bättre på att köra fler än ett program samtidigt och säkrare än många andra operativsystem. Med dessa fördelar är Linux det snabbast växande operativsystemet på servermarknaden. På senare tid har också Linux börjat bli populärt hos hem- och företagsanvändare."
 
 #. Tag: title
 #: welcome.xml:231
@@ -206,13 +206,13 @@ msgstr "Debian fortsätter att vara ledande inom Linux-utvecklingen. Dess utveck
 #: welcome.xml:274
 #, no-c-format
 msgid "The feature that most distinguishes Debian from other Linux distributions is its package management system. These tools give the administrator of a Debian system complete control over the packages installed on that system, including the ability to install a single package or automatically update the entire operating system. Individual packages can also be protected from being updated. You can even tell the package management system about software you have compiled yourself and what dependencies it fulfills."
-msgstr "Funktionerna som mest utmärker Debian från de andra Linux-utgåvorna är dess pakethanteringssystem. Dessa verktyg ger administratören för Debian-systemet total kontroll över paketen som installeras på ett system inklusive möjligheten att installera enstaka paket eller automatiskt uppdatering av hela operativsystemet. Individuella paket kan också skyddas från att uppdateras. Du kan även tala om för pakethanteringssystemet om programvara du själv har byggt och vilka beroenden de uppfyller."
+msgstr "Funktionen som mest utmärker Debian från de andra Linux-utgåvorna är dess pakethanteringssystem. Dessa verktyg ger administratören för Debian-systemet total kontroll över paketen som installeras på ett system inklusive möjligheten att installera enstaka paket eller automatiskt uppdatering av hela operativsystemet. Individuella paket kan också skyddas från att uppdateras. Du kan även tala om för pakethanteringssystemet om programvara du själv har byggt och vilka beroenden de uppfyller."
 
 #. Tag: para
 #: welcome.xml:285
 #, no-c-format
 msgid "To protect your system against <quote>Trojan horses</quote> and other malevolent software, Debian's servers verify that uploaded packages come from their registered Debian maintainers. Debian packagers also take great care to configure their packages in a secure manner. When security problems in shipped packages do appear, fixes are usually available very quickly. With Debian's simple update options, security fixes can be downloaded and installed automatically across the Internet."
-msgstr "För att skydda ditt system mot <quote>trojanska hästar</quote> och annan ondsint programvara verifierar Debians servrar att uppskickade paket verkligen kommer från dess registrerade Debian-ansvarige. Debian-paketerare tar också en bra hand om konfigureringen av deras paket på ett säkert sätt. Om säkerhetsproblem upptäcks i utsända paket kommer normalt sett rättningar på problemen mycket snabbt. Men Debians enkla uppdateringsmöjligheter kan säkerhetsrättningar hämtas och installeras automatiskt över hela Internet."
+msgstr "För att skydda ditt system mot <quote>trojanska hästar</quote> och annan ondsint programvara verifierar Debians servrar att uppskickade paket verkligen kommer från dess registrerade Debian-ansvarige. Debian-paketerare är också noggranna med att deras paket konfigureras på ett säkert sätt. Om säkerhetsproblem upptäcks i utsända paket kommer normalt sett rättningar på problemen mycket snabbt. Men Debians enkla uppdateringsmöjligheter kan säkerhetsrättningar hämtas och installeras automatiskt över hela Internet."
 
 #. Tag: para
 #: welcome.xml:295
@@ -278,7 +278,7 @@ msgstr "Organisering av det här dokumentet"
 #: welcome.xml:394
 #, no-c-format
 msgid "This document is meant to serve as a manual for first-time Debian users. It tries to make as few assumptions as possible about your level of expertise. However, we do assume that you have a general understanding of how the hardware in your computer works."
-msgstr "Det här dokumentet är tänkt att fungera som en handbok för nybörjare av Debian. Den försöker göra så få antagelser som möjligt om din kunskapsnivå. Dock antar vi att du har en allmän uppfattning av hur maskinvaran i din dator fungerar."
+msgstr "Det här dokumentet är tänkt att fungera som en handbok för nybörjare av Debian. Den försöker göra så få antaganden som möjligt om din kunskapsnivå. Dock antar vi att du har en allmän uppfattning av hur maskinvaran i din dator fungerar."
 
 #. Tag: para
 #: welcome.xml:401
@@ -302,7 +302,7 @@ msgstr "Ta reda på om din maskinvara möter kraven för att använda installati
 #: welcome.xml:422
 #, no-c-format
 msgid "Backup your system, perform any necessary planning and hardware configuration prior to installing Debian, in <xref linkend=\"preparing\"/>. If you are preparing a multi-boot system, you may need to create partition-able space on your hard disk for Debian to use."
-msgstr "Säkerhetskopiering av ditt system, all nödvändig planering och maskinvarukonfigurationer före du installerar Debian finns i <xref linkend=\"preparing\"/>. Om du förbereder ett system med flera operativsystem kan du behöva skapa ytterligare partitioner på din hårddisk som Debian kan användas för."
+msgstr "Säkerhetskopiering av ditt system, all nödvändig planering och maskinvarukonfigurering före du installerar Debian finns i <xref linkend=\"preparing\"/>. Om du förbereder ett system med flera operativsystem kan du behöva skapa ytterligare partitioner på din hårddisk som Debian kan användas för."
 
 #. Tag: para
 #: welcome.xml:430
@@ -314,7 +314,7 @@ msgstr "I <xref linkend=\"install-methods\"/> kan du hitta de nödvändiga insta
 #: welcome.xml:436
 #, no-c-format
 msgid "describes booting into the installation system. This chapter also discusses troubleshooting procedures in case you have problems with this step."
-msgstr "beskriver uppstart i in installationssystemet. Det här kapitlet diskuterar också procedurer för problemlösning om du har problem med det här steget."
+msgstr "beskriver uppstart av installationssystemet. Det här kapitlet diskuterar också procedurer för problemlösning om du har problem med det här steget."
 
 #. Tag: para
 #: welcome.xml:443
@@ -374,13 +374,13 @@ msgstr "Vi är säkra på att du läst några av licenserna som kommer med de fl
 #: welcome.xml:525
 #, no-c-format
 msgid "Calling software <emphasis>free</emphasis> doesn't mean that the software isn't copyrighted, and it doesn't mean that CDs containing that software must be distributed at no charge. Free software, in part, means that the licenses of individual programs do not require you to pay for the privilege of distributing or using those programs. Free software also means that not only may anyone extend, adapt, and modify the software, but that they may distribute the results of their work as well."
-msgstr "Att kalla programvara för <emphasis>fri</emphasis> betyder inte att programvaran inte är upphovsrättsskyddad och det betyder inte att cd-skivor som innehåller den programvaran måste distribueras gratis. Fri programvara, i den bemärkelsen betyder att licenser för individuella program inte kräver att du betalar för rättigheten att distribuera eller använda de programmen. Fri programvara betyder också att alla inte bara kan utöka, justera och ändra programvaran men också att du kan distribuera resultatet av arbetet."
+msgstr "Att kalla programvara för <emphasis>fri</emphasis> betyder inte att programvaran inte är upphovsrättsskyddad och det betyder inte att cd-skivor som innehåller den programvaran måste distribueras gratis. Fri programvara, i den bemärkelsen betyder att licenser för individuella program inte kräver att du betalar för rättigheten att distribuera eller använda de programmen. Fri programvara betyder också att alla inte bara kan utöka, justera och ändra programvaran men också att du kan distribuera resultatet av sådant arbete."
 
 #. Tag: para
 #: welcome.xml:536
 #, no-c-format
 msgid "The Debian project, as a pragmatic concession to its users, does make some packages available that do not meet our criteria for being free. These packages are not part of the official distribution, however, and are only available from the <userinput>contrib</userinput> or <userinput>non-free</userinput> areas of Debian mirrors or on third-party CD-ROMs; see the <ulink url=\"&url-debian-faq;\">Debian FAQ</ulink>, under <quote>The Debian FTP archives</quote>, for more information about the layout and contents of the archives."
-msgstr "Debian-projektet, som ett pragmatiskt medgivande till sina användare, skapar inte tillgängliga paket som inte möter våra kriterier att vara fria. Dessa paket är dock inte en del av den officiella utgåvan och är bara tillgängliga från områdena <userinput>contrib</userinput> eller <userinput>non-free</userinput> av Debian-speglarna eller på tredjeparts cd-skivor, se <ulink url=\"&url-debian-faq;\">Debian GNU/Linux FAQ</ulink> under <quote>Debians FTP-arkiv</quote> för mer information om utseendet och innehåller av arkiven."
+msgstr "Debian-projektet gör som ett praktiskt tillmötesgående mot sina användare vissa paket med programvara tillgängliga, vilka inte uppfyller våra kriterier för att vara fria. Dessa paket är dock inte en del av den officiella utgåvan och är bara tillgängliga från områdena <userinput>contrib</userinput> eller <userinput>non-free</userinput> av Debian-speglarna eller på tredjeparts cd-skivor, se <ulink url=\"&url-debian-faq;\">Debian GNU/Linux FAQ</ulink> under <quote>Debians FTP-arkiv</quote> för mer information om utseendet och innehåller av arkiven."
 
 #. Tag: para
 #: welcome.xml:550
@@ -392,7 +392,7 @@ msgstr "Många av programmen i system är licensierade under <emphasis>GNU</emph
 #: welcome.xml:569
 #, no-c-format
 msgid "There are several other forms of copyright statements and software licenses used on the programs in Debian. You can find the copyrights and licenses for every package installed on your system by looking in the file <filename>/usr/share/doc/<replaceable>package-name</replaceable>/copyright </filename> once you've installed a package on your system."
-msgstr "Det finns ett flertal olika former av copyrightvillkor och programvarulicenser som används av programmen i Debian. Du kan hitta information om copyright och licenser för varje paket installerade på ditt system genom att se i filen <filename>/usr/share/doc/<replaceable>paketnamn</replaceable>/copyright </filename> när du har installerat ett paket på ditt system."
+msgstr "Det finns ytterligare flera olika copyrightvillkor och programvarulicenser som används av programmen i Debian. Du kan hitta information om copyright och licenser för varje installerat paket på ditt system genom att se i filen <filename>/usr/share/doc/<replaceable>paketnamn</replaceable>/copyright </filename>."
 
 #. Tag: para
 #: welcome.xml:579